Share |

måndag 21 december 2009

Av författaren till P.S I Love You

Cecelia Ahern har skrivit The Book of Tomorrow (2009), en bok som handlar om Tamara Goodwin som är en överklasstjej i övre tonåren.

I ett stort hus med pool, i rum som vart tredje år får möblerna utbytta för att alltid följa modet är Tamara uppvuxen. Förhållandet till föräldrarna är för det mesta ansträngt men det bryr hon sig inte om. Att shoppa, festa på stranden och endast leva i nuet är det som gäller för Tamara och hennes väninnor. Ända tills den dag då hennes pappa dör och lämnar familjen med stora skulder. Allt de äger måste säljas och Tamara och hennes mamma tvingas bo hos släktingar på landet, långt från Tamaras vänner.

Som av en händelse dyker en snygging i en bokbuss upp, en av de dagar då Tamara tror sig snart gå under av tristess. Han räddar henne bort med sin bokbuss och tillsammans reser de, med böckers hjälp, till exotiska platser som Egypten och Paris. Semestern avbryts då en dam vill låna en bok i bokbussen, Tamara släntrar omkring och finner själv en bok som hon inte kan motstå. Läderinbunden, utan titel och inte ett spår efter någon författare pockar den på uppmärksamhet. Boken är också låst men trots detta bestämmer sig Tamara för att låna hem den. På oväntat håll få hon hjälp att öppna boken och det som uppenbarar sig mellan pärmarna får Tamara att omvärdera sin syn på sig själv och i slutänden också hela hennes existens...

Lättläst bok som redan från början får en att ana ugglor i mossen. Den är inte jättebra men ändå svår att lägga ifrån sig. Det är ett driv i boken som gör att jag fortsätter läsa och klura. I slutet blir jag inte förvånad men inte heller besviken, för det var ändå inte helt som jag trott. Duger gott och väl som lättsam flykt från verkligheten. Första boken jag läst av Cecelia Ahern, möjligtvis inte den sista. Skulle vilja läsa P.S I Love You för att se hur boken är gentemot filmen. Vanligtvis läser jag före filmtittande, men ibland får man väl göra tvärtemot.


Betyget sattes direkt efter läsning och jag har märkt att jag har svårt att ge låga betyg. (Behöver ju inte gälla mitt arbete, hehe). Det är drivet och viljan att få veta hur allt står till egentligen som höjer betyget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar