Böckerna jag läste men inte hade inspiration att skriva om ... då

Ibland har dygnet för få timmar, men ofta är det inspirationen som lyser med sin frånvaro. Så var det då jag precis läst de böcker som nu kommer att få några rader skrivna om sig. Förut har varje bok bara blivit representerad som läst som en i raden av böcker i "senast läst"-listan. Det gör dem inte riktigt rättvisa tycker jag. Det gör väl ingen bok rättvisa? Har jag väl läst en bok borde jag väl ha något att säga om den, när författaren lagt ner sådan möda på att skriva den, eller? (Det är i alla fall det kravet jag ålagt mig själv, att skriva om de böcker jag läser. I övrigt försöker jag komma ifrån drickandet av mås-te. Vilket jag redogjorde för ganska tydligt ovan 'och överraskade mig själv på kuppen', då jag valde att skriva bör istället för måste om att skriva om det lästa - bra där mig själv!) :) Och: Ja. Mina texter är nästan alltid just såhär förvirrande och otydliga. ;)

Hej, mitt namn var Elton Persson av Martin Svensson
Jag var ute efter en lättsam bok, något att sluka snabbt utan att behöva lägga ner så mycket tankekraft under läsningen. Det blev inte riktigt så lättsamt som jag tänkt mig vilket bara visade sig vara positivt. Martin Svensson a.k.a. Elton i boken beskriver sig själv/artisten som någon som andra inte står ut med. Vem är det man tänker på när man hör namnet Martin Svensson? Möjligtvis den glättiga och trallvänliga låten (Du är så) Yeah Yeah, Wow Wow. Personen bakom en sådan låt känns ju ganska oseriös och ytlig. Jag trodde boken skulle vara så också. Det är den inte.

Elton Persson i boken vet att de flesta runt omkring inte står ut med honom. Det som gör hela hans situation olidlig och leder till missbruk i diverse former och ett kraschat äktenskap är i grund och botten att Elton Persson inte står ut med sig själv. Hur gör man för att fly från sig själv? Det tycks omöjligt. Det är denna flykt och försök att bli någon annan som boken handlar om, skulle jag våga påstå.

Boken stannar kvar och jag tänker på den ibland. Det är ett gott betyg. Jag kan tänka mig att läsa mer av Svensson.

The Jane Austen Book Club av Karen Joy Fowler
Jag hade några idéer om att jag hade lyckats lista ut slutet och en stor del av handlingen i ett inlägg på bloggen då jag precis börjat läsa boken. Mina misstankar visade sig vara felaktiga. Kanske har det dröjt för mig att skriva om boken, för att jag kände mig pinsam då jag gissat totalt fel ;)

Boken då? Bra. Fick mig att vilja läsa andra böcker. Främst Jane Austen såklart. Har hittills bara läst Pride and Prejudice. Men även andra böcker ... vänta lite nu... jag måste bläddre i boken för att hitta den jag är ute efter. *Bläddrar* - detta lär ta en stund, även om du som läsare in kommer att märka av det ;)
Ah, här är det. På sidan 139 i min pocketversion. The Mysteries of Udolpho av Ann Ward Radcliffe. Boken finns i sin helhet på nätet här, här och här till exempel då den ju har ett par hundra år på nacken.

Jag tyckte om boken, den var mysig på något vis. Läsaren får komma varje deltagare i bokklubben inpå livet. Det var det som jag tyckte bäst om; livsödena. Definitivt läsvärd.

Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer
Här är det inga krusiduller. Rakt på - ta det som du vill ha det. Du gillar det nog. Det är igenkännande: skitigt och jobbigt men samtidigt härligt. Sådär som livet är. Vi lever, vi tar oss fram. Mia Skildrar det väldigt bra. Snabbläst men inte alltid lättläst. Ibland gråter jag och ibland skrattar jag. Läsvärd. Punkt. Slut.   ... hoppas det kommer mer från Mia :)

(Hoppas det kommer mer från Skäringer ska man ju skriva. Jag känner henne ju inte personligen. Man ska ju skriva efternamn då).

 En mörkrädd pojke av Justin Evans
Jag var eld och lågor när jag började läsa den här boken. Jag hade svårt att lägga ifrån mig den. Den var lite sådär halvt obehaglig på sina ställen. Den var bra. Jag är ändå besviken. 
Den lyfte inte riktigt - jag hade förväntat mig något annat. Det är ju skillnad när man förväntat sig en sak och det inte blir så alls - utan kanske helt annorlunda och woaw, så mycket bättre! Inte nu. Jag vet inte varför. Läsvärd? Ja. Jag tror jag skulle behöva ett boksamtal om den här boken, för att höja den ett snäpp. Kanske i framtiden? 

The Vampire Diaries: The Fury and The Reunion av L.J. Smith
Andra boken jag läser om Elena och company. De här två böckerna är, i mitt tycke, bättre än de två första. Samtidigt är de "hot" som uppkommer i boken lite halvfjassiga kan man säga (för att låna ett uttryck från Hans af Klas). Det känns väldigt ytligt, hela storyn på det hela taget. Men jag var ute efter något lättsmält och snabbläst, så det fungerade bra för stunden. För att göra en jämförelse med tv-serien igen, så är inte mycket i serien som det är i boken. Jag föredrar serien, faktiskt. Kanske för att jag tycker om ögongodiset i form av den "onde" Damon ;)