Nu är den äntligen utläst. Ja, jag väljer att säga äntligen för det har varit en kamp i vissa fall. Jag tyckte att boken var seg i början - det vill säga: de första 333 sidorna ungefär. Sedan gick det lättare, mot slutet kunde jag till och med längta efter att få fortsätta läsa. Men då var jag ungefär på sidan 500 någonstans. Jag vet att den här boken är många bokbloggares älskling och jag tycker att författaren skriver med ett rikt språk och levandegör sin berättelse. Men hon fångade mig inte sådär som jag hade förväntat mig, innan. Ibland hör man så mycket om en bok att förväntningarna på den är skyhöga. Jag visste inte något alls om den innan jag började läsa, mer än att "alla" prisade den. Jag vet inte vad för slags hemlig historia jag hade förväntat mig, men det var inte den här. Även om den kanske blev lite mer mot vad jag ville ha i slutet. Nu har jag läst den och nu går jag vidare, det är så det känns.
Jag hoppas du ursäkter, men jag har stämt möte med en ny bok. Tack och bock.
P.S Vad den handlar om? En sluten grupp rika överklassungdomar (de flesta av dem) på ett college som studerar grekiska, super, drogar samt experimenterar med det mesta. Ser ner på andra och råkar begå ett brott som försätter dem i en, minst sagt, jobbig sits. Man tror man känner någon... men till syvende och sist står människan ensam.
Läs inte detta om du inte vill få hela boken förstörd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar