När jag var tonåring läste jag en hel drös av Virginia Andrews böcker och var helt fast i dem. I boken Vindsträdgården sitter fyra syskon inspärrade på en vind. De äldre syskonen, en pojke och en flicka är i tonåren och med nyväckt lust råkar de hamna i säng tillsammans. Jobbig situation, men spännande då deras kärlek var så förbjuden. De andra böckerna var minst lika incestuösa och komplicerade när det kom till kärlek och sex; familjehemligheter och tvillingar som var separerade från varann sedan födseln och mystiska labyrinter varifrån det hördes lågt pianospel är bara några valda exempel på vad som finns invävt i intrigen. Mitt tonårsjag satt som klistrad med en 100 grams chokladkaka och ett glas mjölk. Det kunde liksom inte bli bättre.
Jean M Auel
Eller kunde det bli det? Bättre alltså? Möjligtvis kunde sexet bli lite mindre förbjudet och mer djuriskt. Har du läst Grottbjörnens folk så vet du vad jag menar. Ayla, en cromagnonflicka, adopteras av en klan neanderthalare och får barn med en av dem. Hur hon blev med barn får läsaren ta del av. Det var ord eller snarare: "det var tecken och inga visor" på den tiden.
Längre fram i serien, Hästarnas dal, då hon lämnat klanen möter hon Jondalar som är cromagnon. Hon blir kär och de hamnar i bingen, bland djurhudar och annat. Minns jag inte helt fel förundrades jag och mina vänner generat av de fyra sidorna som beskrev Aylas och Jondalars sexakt. Mycket intresseväckande.
Stephenie Meyer
Edward och Bellas ofrivilliga avhållsamhet går som en spänd röd tråd genom de första tre böckerna. När de äntligen (tyckte inte bara jag utan karaktärerna själva också) kommer till skott går det vilt till. Han är ju ändå en fruktansvärt stark och farlig vampyr och hon en bräcklig och sårbar människa. Konsekvenserna låter inte vänta på sig...
Jondalar och Ayla läste jag också om, om och om igen :-)
SvaraRaderaHaha :) Jag tror du är i gott sällskap :P :)
SvaraRadera